top of page

AVSLUTANDE DISKUSSION

  • thefashionablefuture
  • 7 apr. 2016
  • 5 min läsning

Som en avslutande del av detta gymnasiearbete kommer vi nu att diskutera för framtida åtgärder gällande en mer hållbar och positivt miljöinriktad modeindustri. Där vår konsumtion av kläder inte längre skall behöva framställas som ett globalt problem och där det globala modet framgångsrikt samspelar med aspekter på både rättvisa, miljötänk och inte minst - hållbarhet!

Så, vad händer egentligen med de kläder som vi ständigt konsumerar, och inte minst - vad gör de med oss? Med vårt samhälle, vår miljö och vårt ekonomiska välmående? En gång för alla är det nu dags att vi avtäcker den globala modevärldens egentliga natur och sätter stopp för de ständigt stigande siffrorna över så kallade “fast-fashion”-återförsäljare; och inte minst klipper rötterna för vår naiva besatthet av att ständigt kombinera mode med en plånboksvänlig prislapp. Vi måste sätta oss in i en riktning mot en moderevolution som skall återspegla på hållbara och etiska praxis vad gäller den globala modeindustrin - och som skall påverka varenda medmänniska och naturlig beståndsdel positivt, ingen skall på något sätt missgynnas.

Dagens modeindustri uppmanar oss människor till att vara just oeftertänksamma och naiva shopaholics. Inte nog med att detta beteende sätter dagens miljö- och klimatproblem på prov, leder det även till förödande konsekvenser för de arbetande människor som dag in och dag ut utsätts för omänskliga arbetsförhållanden; allt eftersom att de globala företagen vill leda sin egen marginal till ett överskott och därmed låter fabriksarbetarnas löner sjunka till ett minimum. Så, även om det inte är du som får betala ett särskilt högt pris för de där ursnygga pumpsen, så är det någon annan som förr eller senare kommer att få göra det - kanske med sin egen hälsa och välmående.

Till stora delar ser vi alltså tydligt hur dagens moderna modekreativitet oftast inte har något som helst att göra med hållbarhet. Textilindustrin är vår största miljöbov och inte minst ledare i utsläpp av giftigt avfall och växthusgaser. Som bland annat orsakat en strypt vattentillgång och negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Samtidigt besitter modeindustrin över 1,1 miljarder slavarbetaren varav den största andelen befinner sig i Indien, Indonesien och Bangladesh; som dagligen misshandlas och får uppleva sådant som ingen människa någonsin ska behöva utsättas för.

Från ett designer- och företagsperspektiv har det uppstått en oerhört komplex konflikt. Samtidigt som vi har optimister som tycker att design ska påverka positivt och gestalta en positiv förändring, inte bara på modet utan också på det globala samhällsplanet, finns det de som återspeglar den totala motsatsen. Det vill säga designerföretag som har en mer krassrealistisk syn och ständigt fokuserar på att differentiera sina egna produkter på marknaden och få dem att framstå som bättre än andras, oavsett konsekvenser.

Modeindustrin är i sig ett väldigt observerbart fenomen som jämt och ständigt ses förändras; och inte minst förbättras. Men mot detta fenomen kan man ställa ett annat. Vi ser ett tydligt uppdrivet intresse kring logistikfrågan att man vill producera mode snabbt - alltså “fast-fashion” - och leva upp till denna affärsidé genom att hela tiden vill leverera nytt. En bestående framgångsfaktor för många av de moderna tidens affärsidéer. Därmed ställs vi inför en svår utmaning vad gäller just hållbart mode och trots att synen på följande hela tiden förbättras, är det oerhört svårt att se vart den är på väg.

Om vi på något sätt skulle kunna konkretisera fram lösningar och få all produktion att utgå från frågor gällande miljö, hållbarhet, moral och rättvisa - skulle vi då kunna förbättra modeindustrin? När vi väl får företagen att bli mer medvetna om deras enorma påverkan, kanske vi kan få dem att tänka om? Och när de i sin tur börjar producera mer miljövänliga material, producerar de samtidigt en slags öppning för oss till att få tillträde till något annorlunda - som i sin tur kan få oss att göra ett annorlunda val vad gäller vår klädkonsumtion.

Om inte, åtminstone främja de företag som står för hållbarhet och rättvisa, och istället för att tysta deras röster uppmärksamam dem! De globala aktörerna kommer på så sätt, åtminstone någon gång, att ta till sig detta som en del av sin affärsidé. När vi väl visar att vi är beredda att lägga en extra slant, eller att vi vill delta i kampen om en miljövänligare och rättvisare värld, så kommer de att vilja stilla våra begär - de gör allt vad de kan för att producera sådant som vi konsumenter vill ha, för att hela tiden fylla upp sin privata spargris ytterligare. Och när väl kvalitetsaspekterna har uppmärksammats, kan den hållbara modemarknaden inte mer än att fortsätta klättra uppåt!

Innan man kan lösa ett problem måste man erkänna det. Och innan vi kan fixa ett ekonomiskt system som fungerar på detta sätt och som producerar sådana spänningar och ojämlikheter och belastningar på våra samhällen måste vi inse den verkliga vidden av problemet som vi har och det är systemet som helhet. Det minsta vi kan göra är att öppna upp för en nationell debatt om detta, och vi måste tänka länge och noga på alternativa system som kan fungera bättre. För miljön är det största hotet att kapitalet fortsätter att expandera, oändligt för att överleva. Den kan inte ha några gränser för sin expansion och tillväxt. Den naturliga världen har helt klart gränser!! Det finns mycket bestämda gränser för hur mycket världen kan klara av vad gäller produktion, handel, transport och distribution. Och det är mycket tydligt att vi redan har överskridit många av dessa gränser, det är därför man har sådan stress i den naturliga världen.

Systemet vi lever i är inte ett system som de flesta människor vill leva i. Den gör många människor olyckliga och vi tror inte att människor vill leva på en långsamt döende planet. Vi behöver en enorm systemförändring. Om man inte förändrar systemet lämnar vi helt intakt beslutfattandet till dessa företag, vilket innebär att en liten grupp av chefer och aktieägare kommer att arbeta i samma system där de är föremål för samma mönster med belöningar och straff. Så att förbättra arbetarnas villkor är förmodligen inte tillräckligt, att ta itu med hela systemet är något som gynnar alltet.

Om vi blev mindre materialistiska skulle vår ekonomi gå i botten. Så kanske det är de vi behöver? Att konsumenter får ett eko-tänk och genom det sluta konsumera lika mycket. Det är ju rätt på ett sätt, eftersom vår ekonomi är baserad på materialism, den är baserad på dessa värden. Det är vad den behöver för att överleva; det är en del av bränslet som den behöver. Men vägen att gå dit är svår; när redan samhället är baserad på materialism. Då behövs det flera olika sorters upplysningar från både media och andra medel, och kan vi bara genom upplysning nå vårt mål?


 
 
 

Comments


© 2016 Astrid Andersson & Josefine Andersson SAMED13

bottom of page